Fort Cortina var en medelstor personbil som tillverkades av Ford of Britain 1962 – 1982. Totalt produerades fem generationer av Ford Cortina, från Mark I till Mark V. Det var bakhjulsdrivna bilar med motorn placerad framtill.

Under 1970-talet var Fort Cortina den bäst säljande bilen i Storbritannien. I Sverige var Cortinan vanlig under 1960-talet, men under 1970-talet kom den i princip att ersättas av tysktillverkade Ford Taunus som var extremt lik den brittiska Ford Cortinan.

Det var år 1967 som Ford Cortina puttade ned Austin/Morris från tronen och blev Storbritanniens bästsäljande personbil. Ford Cortinan höll sig sedan kvar på första plats ända till och med 1981, med undantag för år 1972 då det istället var Ford Escort som sålde bäst. Under Ford Cortinans allra sista år, 1982, låg den återigen tvåa efter Ford Escort. Totalt såldes strax under 2,6 miljoner Ford Cortinas i Storbritannien vilket gör denna bil till en av de bästsäljande bilarna någonsin i landet. En bra bit in på 1990-talet var Ford Cortinan fortfarande en vanlig syn i den brittiska trafiken.

Ford Cortina har fått sitt namn efter skidorten Cortina d’Ampezzo i Alperna, där vinter-OS hölls år 1956. Här nedanför kan du se hur det såg ut när Ford Cortinas kördes nedför bobbanan i Cortina d’Ampezzo i ett reklamjippo för bilen år 1964. Eventet kallades för Cortina Auto-Bobbing.

Lotus Cortina var en sportbil som tillverkades av Lotus 1963 – 1968 baserat på Ford Cortinan.

Ford Cortina Mark I (1962 – 1966)

Den första Ford Cortinan designades av Roya Brown Jr och producerades 1962 – 1966. Den var tillgänglig i tre olika versioner: tvådörrars sedan, fyrdörrars sedan och femdörrars kombi.

Under arbetsnamnet Archbishop (Ärkebiskop) hade Ford of Britain i Dagenham arbetat med att skapa en mellanstor familjebil som skulle passa de breda massorna och ha potential att sälja i mycket stora volymer. Chefsdesigner var Roy Brown Jr som skickats till England från USA efter att Edseln – en bil han designat för Ford Motor Company – blivit ett försäljningsfiasko.

Resultatet av projekt Archbishop var den första Ford Cortinan (Mark I), en bil som var tänkt att kunna konkurrera med Morris Oxford Farina och Vauxhall Victor genom att vara prisvärd att köpa och inte heller kosta mycket att köra och äga. Intialt var det tänkt att den skulle få namnet Ford Consul 225, men istället blev namnet Ford Consul Cortina. Namnet Ford Consul Cortina användes fram till 1964, då Consul togs bort och bilen började säljas som Ford Cortina.

Ford Cortina Mark I producerades i sju olika länder: Storbritannien,Nederländerna, Australien, Nya Zeeland, Taiwan, Sydkorea och Malaysia.

Cortina Mark II (1966 – 1970)

Cortina Mark II designades av Roy Haynes. Den släpptes i oktober 1966 med sloganen ”New Cortina is more Cortina”. Den nya Cortinan var något kortare än sin föregångare, men drygt 6 cm bredare vilket i kombination med rundade sidopaneler gjorden Mark II något rymligare innuti. Jämfört med Mark I hade Mark II en mindre vändradio.

Ford Cortina Mark II producerades i sju olika länder: Storbritannien, Nederländerna, Australien, Nya Zeeland, Taiwan och Sydkorea.

Tillgängliga versioner var tvådörrars sedan, fyrdörrars sedan och femdörrars kombi. Alla hade fyrväxlad manuell växellåda.

Ford Cortina Mark III (1970 – 1976)

I slutet av 1960-talet började Ford arbeta med att skapa tredje generationens Ford Cortina. Ford of Britain hade nyligen gått samman med sin tyska motsvarighet och bildat Ford of Europe, och man planerade att producera ett mycket stort antal Ford Cortinas. Ford Cortina Mark III blev den sista europeiska bil som Harley Copp designade innan han återvände till USA.

Ford Cortina Mark III började säljas den 23 oktober 1970, men blev inte någon omedelbar försäljningsuccé eftersom Fordfabriken i Dunhamn drogs med produktionsproblem. Dessa problem kulminerade året därpå i en tio veckor lång strejk under försommaren.

Cortina Mark III var tillgänglig som sedan med två eller fyra dörrar, som femdörrars kombi, och som tvådörrars pickup truck (P100). Mark III var lika lång som Mark II, fast fyra tum bredare vilket gjorde att den såg betydlig större ut än sin föregångare.

Ford Cortina Mark III producerades i sju olika länder: Storbritannien, Nederländerna, Australien, Nya Zeeland, Taiwan och Sydkorea.

Mark III runt om i världen

• De Mark III som exporterades till Japan gjordes några milimeter smalare när de anlände, eftersom den japanska bilskatten berodde på bilens dimensioner och man genom att smalna av Mark III med någa få milimeter kunde få den att kvalificera sig för en betydligt lägre skattesats.
• I Sydafrika kunde man förutom den vanliga fyrcylindriga Mark III även köpa Mark III med en Essex V6 2,5 L motor eller Essex V6 3,0 L motor.
• I Sydafrika fanns Mark III i pickup-version.
• Ford Australia byggde egna versioner av Mark III, och i vissa av dem sattes lokalbyggda sexcylindriga motorer istället för de brittiska fyrcylindriga.

Ford Cortina Mark IV (1976 – 1979)

Ford Cortina Mark IV designades av Uwe Bahnsen, som tidigare bland annat lett arbetet med att designa Ford Taunus 17m ”Bathtub”. Mark IV var tillgänglig som tvådörrars eller fyrdörrars sedan, femdörrars kombi och tvådörrars pickup truck (P100). Jämfört med tidigare Ford Cortinas hade Mark IV söttre fönster, något som både förbättrade sikten och gjorde att kupén kändes ljusare.

Ford Cortina Mark IV producerades i fem olika länder: Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Taiwan och Sydkorea. I Storbritannien var Mark IV den bäst säljande personbilen under hela sin produktionstid, men trots detta finns det ytterst få Mark IV kvar idag. Mark IV var inte särskilt bra på att stå emot rost, och den var också populär bland förare som ville ha en billig begagnad bil att köra i banger-rallyn.

En Ford Cortina Mark IV kan ses i James Bond-filmen ”The Spy Who Loved Me”.

Ford Cortina Mark V (1979 – 1982)

Det här var den sista Ford Cortinan, och precis som föregångaren var den tillgänglig som tvådörrars eller fyrdörrars sedan, femdörrars kombi och tvådörrars pickup truck (P100). I utvecklingsprogrammet för Mark V kallades bilen för Teresa, och när bilen väl släpptes gavs den det officiella namnet Cortina 80. Både i media och hos de breda folklagren var det dock namnet Cortina Mark V som användes, analogt med Mark I – IV.

Ford Cortina Mark V producerades i sex olika länder: Storbritannien, Sydafrika, Australien, Nya Zeeland, Taiwan och Sydkorea.

Precis is slutet av Mark V:s era lanserades två specialupplagor av Mark V: Cortina Crusader och Cortina Huntsman. Crusader producerades i 30 000 exemplar, medan Huntsman bara producerades i 150 exemplar.

Den allra sista Ford Cortinan var en silverfärgad Crusader som rullade av bandet i Fordfabriken i Dagenham den 22 juli 1982.