Ford Anglia är en serie personbilar som tillverkades av Ford UK, Ford Motor Companys brittiska dotterbolag, under perioden 1939 – 1967. En del av bilarna tillverkades i Storbritannien medan andra tillverkades i bilfabriker utomlands, framförallt i Australien och Sydafrika. Totalt producerades 1 594 486 exemplar.
I Harry Potter och Hemligheternas Kammare kör Arthur Weasly en turkos Ford Anglia 105E som han med hjälp av magi förvandlat till en flygande bil som både kan bli osynlig och lasta mer än en normal 105E. Under en period lever den vild i den förbjudna skogen.
I den populära finska låten Teuvo, maanteiden kuningas (Teuvo, landsvägens konung) omnämns en Ford Anglia. Sången handlar om Teuvo som drömmer om att bli en framgångsrik rallyförare.
Ford Anglia 7Y (1938-39)
Ford 7Y och dess större systermodell Ford 7W var de första bilarna som konstruerades av Ford UK i Dagenham, England. Ford 7Y introducerades under hösten 1937 och det var först i och med en uppdatering för år 1939 som den fick den patriotiska modellbeteckningen Ford Anglia.
Totalt tillverkades 65 098 stycken Ford 7Y. De hade en fyrcylindrig radmotor á 933 cm³ och treväxlad manuell växellåda. Effekten var 22 hästkrafter vid 3500 v/min.
| Hjulbas | 198 cm |
| Längd | 376 cm |
| Bredd | 145 cm |
| Vikt | 670 kg |
Ford Anglia E04A (1939-48)
Ford Anglia E04A introducerades i nära anslutning till andra världskrigets utbrott och började säljas i Storbritannien i början av 1940. Denna tvådörrars sedan var väldigt lik 7Y, men hade bland annat fräschats upp med en ny kylarmaskering och försetts med ett rymligare bagageutrymme. En utbuktning baktill gjorde det möjligt att inte längre ha reservhjulet hängandes utanpå bilen utan istället förvara det platt på golvet i bagageutrymmet. För att ytterligare öka storleken på bagageutrymmet hade en del av benutrymmet för passagerare i baksätet offrats.
Man kunde välja mellan standardmodell och lyxmodell av E04A. Lyxmodellen hade initialt en stegbräda för att göra det enklare att ta sig in och ut ur bilen, men den bekvämligheten finns inte där på senare årsmodeller.
Totalt tillverkades 55 807 Ford Anglia E04A i Storbritannien och Australien. År 1942 avbröts tillverkningen i Storbritannien på grund av andra världskriget och den återupptogs inte förrän i mitten av 1945. Under 1940 – 1945 tillverkades tourers och roadsters i Australien. Tourern hade baksäte, medan roadstern var en tvåsitsig cabriolet.
I Ford Anglia E04A exemplar tillverkade för den brittiska hemmamarknaden användes en straight-four sidevalve motor på 933 kubikcentimeter, samma som använts av E04A:s föregångare sedan 1933. För vissa exportmarknader satte man istället in en starkare motor på 1172 kubikcentimeter hämtad från Ford Model C Ten. Exportbilarna förseddes också med en mer aerodynamisk grill hämtad från Ford Ten 7W. Denna version av E04A började importeras till Nordamerika i och med modellåret 1948.
Specifikationer
| Versioner |
|
| Motor |
|
| Effekt | 22 hästkrafter vid 3500 v/min |
| Transmissionssystem | 3-växlad manuell växellåda |
| Hjulbas | 90 tum (cirka 229 cm) |
| Längd | 152 tum (cirka 390 cm) |
| Bredd | 57 tum (cirka 145 cm |
| Höjd | 63 tum (cirka 160 cm) |
Ford Anglia A54A (1946–48)
Denna Ford Anglia tillverkades endast i Australien och använde sig av samma chassis och frontpaneler som Ford Anglia E04A. Alla A54A hade stegbräda vilket gjorde det enklare att kliva in och ut ur bilen.
Ford Anglia A54A kom i fyra olika varianter:
4-dörrars sedan
2-dörrars tourer
2-dörrars coupe utility
2- dörrars panel van
Samtliga versioner hade en motor på 933 kubikcentimeter.
Ford Anglia E494A (1948-53)
När Ford Anglia E494A skapades hade det inte hunnit gå lång tid sedan krigsslutet, och E494A utformades för att kunna erbjudas med en liten prislapp. Det var en spartansk bil och när den lanserades var den Storbritanniens billigaste fyrhjuliga bil. Det var fortfarande separat chassi som gällde med stela hjulaxlar upphängda i tvärliggande bladfjädrar. Bilen hade dock försetts med körriktningsvisare och piffats upp med en ny kylarmaskering.
E494A fanns tillgänglig både som 2-dörrars saloon och 2-dörrars skåpbil. Motorn var en fyrcylindrig radmotor á 933 kubikcentimeter med 22 hästkrafters effekt vid 3500 v/min.
I Sverige fick E494A de talande smeknamnen Ford Vinglia, Fyra ståplatser och Korvståndet.
| Drivning | Bakhjulsdriven |
| Transmissionssystem | 3-växlad manuell växellåda |
| Hjulbas | 90 tum (cirka 229 cm) |
| Längd | 154 tum (cirka 391 cm) |
| Bredd | 57 tum (cirka 145 cm) |
| Höjd | 63 tum (cirka 160 cm) |
Ford Anglia E493OA
Det här är den version av E494A som skapades för vissa exportmarknader och försågs med en starkare motor. Motorn var på 1172 kubikcentimeter.
Ford Popular
Efter att Ford Anglia E494A formellt ersatts av Ford Anglia 100E lanserades Ford Popular, även kallad Ford Pop, ett populärt budgetalternativ som i stort sett var en E494A.
Ford Anglia A494A (1949–53)
Ford Anglia A494A bygges i Australien och var tillgänglig i fyra olika varianter:
4-door saloon
2-door tourer
2-door coupe utility
2-door roadster utility
När A494A Tourern lanserades på den australienska marknaden var detta den billigaste nya bil som gick att köpa i landet.
Ford Anglia A494A hade samma 90-tums hjulbas chassis som den engelska E494A och fronten såg också likadan ut. Däremot var utbudet av varianter helt olika. I England såldes E494A endast som 2-dörrars saloon och 2-dörrars skåpbil. I Australien fanns A494A däremot tillgänglig i alla de fyra varianter som är listade här ovan. Alla fyra hade stegbräda som gjorde det enklare att ta sig in och ut ur fordonet. Till en början erbjöds endast en 993 kubikcentimeters motor (8 HP) men från och med 1950 fanns även en 1172 kubikcentimeters motor (10 HP).
Ford Anglia 100E (1953-59)
Ford Anglia 100E var inte en uppdatering av tidigare Ford Anglias utan en helt nykonstruerad bil designad av Lacuesta Automotive. I stilen påminde 100E om den större Ford Consul som lanserats två år tidigare.
Ford Anglia 100E hade självbärande kaross, och individuell hjulupphängning fram med MacPherson fjäderben och hydrauliska bromsar. (Termen MachPherson fjäderben var dock inte i bruk vid den här tiden.) Ford Anglia 100E hade försetts med en krängningshämmare, och baktill satt halveliptiska bladfjädrar.
Sidventilsmotorn hos 100E var den samma som hos föregångaren, men hade piffats upp med större ramlager och insläppsvalv och ett pump-assisterat kylsystem. De flesta 100E hade 3-växlad manuell växellåda, men vissa exemplar fick istället en halvautomatisk ”Manumatic”.
En andra vindrutetorkare ingick utan extra kostnad, men tyvärr var det omoderna vakuumsystemet kvar och man kunde inte lita på att vindrutetorkarna skulle fungera om man körde uppför en brant backe.
Värmare och radio ingick inte men gick att köpa till som extra tillbehör.
Ford Anglia 100E tillverkades i både Storbritannien och Australien, och totalt nådde produktionen upp till 345 841 exemplar.
Specifikationer
| Variant | 2-dörrars sedan |
| Drivning | Bakhjulsdrift |
| Motor | 1172 kubikcentimeter fyrcylindrig radmotor med sidoventil |
| Effekt | 31 hästkrafter vid 4500 v/min |
| Växellåda | 3-växlad manuell |
| Hjulbas | 87 tum (2210 mm) |
| Längd | 151,75 tum (3854 mm) |
| Bredd | 60,5 tum (1537 mm) |
| Spårbredd fram | 48 tum |
| Spårbredd bak | 48 tum |
| Höjd | 57,25 tum (1454 mm) |
| Tjänstevikt | 1624 lbs (737 kg) |
I oktober 1957 meddelade Ford UK att 100E skulle förbättras på flera punkter. Åtgärdspaketet omfattade bland annat en större bakruta, större baklyktor, kofångare av krom, en ny grill och nya fattningar till framlyktorna.
Ford Anglia 105E (1959-67)
Ford Anglia 105E erbjöds i två varianter: en tvådörrars sedan och en tredörrars kombi. Båda var försedda med en modern toppventilsmotor och fyrväxlad växellåda. Karossen påminde en del om samtida Lincoln Continental, eftersom bakrutan lutade inåt. Över lag var designen influerad av bilar från USA, fast med sin släpande noslinje såg 105E mer ut som en tidig Ford Thunderbird än som de mer aggressiva stilar som Ford släppte i USA framåt slutet av 1950-talet.
En lyxversion av Ford Anglia 105E var tillgänglig med prominenta framlyktor och fullbred lutande kylarmaskering i krom. Köpte man istället standardversionen fick man nöja sig med en mindre bred kylarmaskering som var målad istället för kromad, och framlyktorna var inte lika distinkta.
Ford Anglia 105E tillverkades i över en miljon exemplar, närmare bestämt 1 004 737 stycken bilar. Tillverkningen skedde i Storbritannien, Australien och Sydafrika.
I Sverige fick 105E smeknamnen Bärplockare, Kvart i fem och Ledig lördag.
Specifikationer
| Varianter | Tvådörrars sedan
Tredörrars kombi (från 1961) Tvådörrars skåpbil |
| Motor | 997 kubikcentimeters fyrcylindrig toppventilsmotor |
| Effekt | 36 hästkrafter vid 5000 varv/min |
| Drivning | Bakhjulsdrift |
| Transmissionssystem | Fyrväxlad manuell växellåda |
| Hjulbas | 90,5 tum |
| Längd | 154 tum |
| Bredd | 56 tum |
| Höjd | 56 tum |
| Vikt | 737 kg (tvådörrars sedan) |
Motorn
Ford Anglia 105E hade en modern 997 kubikcentimeters fyrcylindrig toppventilsmotor, vilket var en rejäl förbättring jämfört med föregångarna. Detta innebär inte att förare av 105E kunde räkna med någon fantastisk acceleration, men den var i alla fall betydligt bättre än vad man var van vid från till exempel Ford Anglia 100E. Dessutom hade den gamla treväxlade växellådan bytts ut mot en fyrväxlad.
Vindrutetorkare
Det var nog många som drog en lättnadens suck när Ford UK äntligen uppdaterade vindrutetorkarna på Ford Anglias. De som använts fram till 105E byggde på vakuum och var notoriskt opålitliga. Var man till exempel på väg uppför en backe eller accelererade snabbt för att köra om en bil på landsvägen kunde vindrutetorkarna plötsligt börja röra sig i ultrarapid eller helt sluta fungera. Med Ford Anglia 105E gav Ford UK upp vakuumsystemet och försåg istället bilen med vindrutetorkare som drevs av en särskild elektrisk motor. Detta system hade vid det här laget redan hunnit bli standard i bilbranschen.
Trivia
- År 1960 lämnade 191 752 Ford Anglias bilfabriken i Dagenham, England. Detta var ett nytt produktionsrekord för Ford Motor Company.
- I oktober 1962 slog en Ford Anglia 105E sex stycken International Class G World Records på Montlhéry Autodrome utanför Paris. Bilen var försedd med det Ford Performance Kit som gick att köpa i Storbritannien för £13. Trots de påfrestningar bilen utsattes för under rekordförsöken var det bara däckbyten som krävdes för att den skulle fortsätta fungera.
Skåbilar baserade på Ford Anglia 105E
År 1961 släpptes skåpbilarna Thames 307E 5 cwt och Thames 307E 7 cwt. Båda hade försetts med samma motor som Ford Anglia 105E, och delar av fronten var den samma som hos sedanmodellen av 105E. Skåpbilarna hade dock högre vindruta och annorlunda form på sidodörrarna.
Från oktober 1962 gick det även att få dessa skåpbilarna med en 1198 kubikcentimeters motor hämtad från Ford Anglia Super. Då kallades skåpbilarna Thames 309E, förutom vissa exportbilar som fick beteckningen Thames 310E.
I mars 1965 slutade Ford UK använda namnet Thames för sina skåpbilar och skåpbilar som byggde på en Ford Anglia fick helt enkelt heta Ford Anglia.
Anglia Torino 105E (1965–67)
Anglia Torino 105E utvecklades av ett italiensk dotterbolag till Ford och byggdes av Officine Stampaggi Industriali i Turin. Viss produktion skedde även i Belgien.
Bilen utgick från sedanmodellen av Ford Anglia 105E och hade bland annat samma chassis, motor och mekaniska delar. Torinon designades av Giovanni Michelotti som bland annat gav den andra paneler än vad Ford Anglia 105E hade.
Anglia Torino 105E marknadsfördes i Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. I Italien såldes strax över 10 000 exemplar av Torinon.
Ford Anglia Super 123E (1962-67)
Från och med 1962 var Ford Anglia Super 123E tillgänglig parallellt med Ford Anglia 105E. Ford Anglia Super hade bland annat försetts med en rejäl fyrcylindrig radmotor på 1198 kubikcentimeter som gav bilen rejält med kraft jämfört med föregångarna.
Totalt tillverkades 79 223 stycken Ford Anglia Super 123E.
Specifikationer
| Varianter | Tvådörrars sedan
Tredörrars kombi Tvådörrars skåpbil |
| Motor | Fyrcylindrig radmotor á 1198 kubikcentimeter |
| Effekt | 48 hästkrafter vid 4800 varv/minut |
| Drift | Bakhjulsdrift |
| Transmissionssystem | 4-växlad manuell växellåda |
Trivia
- Ford Anglia Super 123E började inte säljas i Sydafrika förrän 1966 men blev då väldigt populär där.
- Framåt slutet av Ford Anglia Super 123E:s era experimenterade Ford UK med iögonfallande metallicfärger. 500 exemplar tillverkades i metallfärgen Venetian Gold. Metallfärgen Blue Mink är ännu ovanligare – den användes bara på 250 exemplar.
- I Europa lanserades varianten Anglia Sportsman där delar av däcken var vita (whitewall tyres), kofångaren hade kromdetaljer och reservhjulet satt synligt baktill på bilen.